Defqon 1

 
För tredje året i rad blev det dags att gräva fram festivalhumöret, packa väskorna fyllda med regnponchos och resorb, sätta sig på flyget till Holland och fara till Defqon. Jag och Oskar mötte upp en bunt av både gamla och nya vänner väl på plats och där väntade tre dagar av hardstyle, lasrar, stamp och skoj. 
 
Jag hade varit lite orolig innan hur jag skulle klara av det här i år med tanke på hur mitt senaste år sett ut.
Skulle det bli för mycket påfrestning? För mycket ljud? För lite sömn? osv. 
 
Bara att dom tankarna ens har funnits i mitt huvud har jag haft väldigt svårt att acceptera. Jag har sedan så länge jag kan minnas älskat att åka på festivaler och allt som hör till, så att en sådan sak som man verkligen älskar att göra till och med kan bli något jobbigt och i värsta fall ångestframkallande pga ens måeende och hjärntrötthet - suger. Det suger så himla mycket så det finns inte ord. Just den här känslan av att kanske inte klara av allt man vill klara av, allt man tidigare har klarat av och man "borde" klara av. 
 
Men vet ni? Det gick så himla bra. Jag orkade!(och inte bara det, jag hade så jäkla kul också)
Jag har så mycket mer byggstenar, knep och trix nu för tiden för att ge mig själv de bästa möjliga förutsättningar. Jag tror det handlar mycket om det - att hitta de där genvägarna och rutinerna som funkar för just en själv för att orka med och inte gå under av att rutinerna i vardagen ibland ändras.
 
 
I min vardag ser jag till att äta det som jag mår bra av, träna den mängd som funkar för mig, inte ha mer socialt umgänge än vad jag orkar med och sova mina timmar varje natt - för det är då jag mår som bäst. Då klarar jag mig ofta undan extrem trötthet, ångest, negativa tankar och andra tråkigheter. Det är då jag är glad, har inspiration, är rolig att umgås med och VILL hitta på saker. 
Men det är såklart att jag hamnar i situationer då mina rutiner rubbas(och tur är väl det), som exempelvis på festival, och för att då inte bli en vandrande stresstickande bomb så krävs det lite, lite mer finlir på att ta hand om mig själv än vad det kanske gör för vissa andra(som att tex se till att meditera varje dag trots att hjärnan försöker registrera alla de 289 hardcorelåtarna som spränger runtomkring)
 
HUR SOM HELST, jag är STOLT över att jag kommit såhär långt i mitt "tillfrisknande"(för bara något halvår sedan hade jag inte kunnat åkt och nu mådde jag liksom bättre än vad jag gjort på länge), jag är TACKSAM för en sjukt rolig helg och gentemot alla härliga peeps jag hängt med. Jag är bara GLAD helt enkelt - och det är inte få förunnat!
 
Sen ska jag inte sticka under mattan att jag var otroligt trött efteråt, det tar tid för mig att samla mig efter sådana sociala situationer - men det är mer en del av hur jag funkar som person och har inte att göra med varken tidigare depression eller utbrändhet.  


HEJ!

Nu blev det dags igen att kasta loss och slänga sig ut i bloggvärlden, denna gång med lite andra ambitioner än tidigare. 

 

Mitt namn är Matilda, jag är en alldeles strax 23årig och nyfiken tjej som brinner för allt som har med hälsa att göra och hur man maximerar sin lyckomätare här i livet.

 

Här kommer ni kunna läsa om psykisk såväl som fysisk hälsa – träning, meditation, yoga, mat, hälsokost och kanske t.o.m lite spirituella ting. Ni kommer även få följa med på mina och min kära sambos äventyr av alla dess slag och såklart lite vardag med allt från hälsopedagogsplugg till promenadsfunderingar. 

 

Jag blev även sjukskriven år 2017 då jag så gott som kraschade in i väggen och blev utmattad. Jag har kämpat(och gör till viss del fortfarande) med panikångest, ångest, stress och andra tråkigheter men mår idag bättre än vad jag gjorde innan utmattningen!


Mitt fokus ligger nu på att hålla kvar och, som sagt, maximera mitt välmående och min plan är att i framtiden sprida vidare detta till andra i någon form. Jag har många framtidsvisioner och planer som jag även kommer att dela med mig utav här. 

 

Jag bor tillsammans med min pojkvän, Oskar, i Linköping där jag senaste halvåret pluggat sociologi. I augusti går dock flyttlasset till Halmstad då jag ska börja min utbildning till hälsopedagog. Jag tycker om att dansa fult(läs: jag tycker att jag dansar rätt snyggt), vara ute i naturen, gå på upptäcksfärd, rejva, resa, äta, diskutera livsteorier, träna, yoga, dricka öl, kolla på serier och en drös med andra saker. 

 

Jag känner mig ofta lite som en levande paradox och ser mig själv lite som en plockbricka med lite olika delikatesser ni vet. Gillar man inte det ena så gillar man det andra och tillsammans med ett glas vin går allting ned. Så, HÄNG MED!