nollning

 

 

 
Herregud. Jag har inte haft en sekund över till att blogga men nu börjar rutinerna återta sig och jag har längtat efter mitt lilla krypin här!
 
10 dagar av nollning är över!(plus en hel skolvecka)
Jag har levt, andats och varit nolling och jag har varit helt uppslukad i vår egna lilla värld med ovvarna, staben, uppdragen, lekarna, festerna och inte minst min nya klass - ett gäng så himla fina människor.

I lördags var det avslutningsfest med ovvarna och äntligen fick vi se vilka dem var där bakom overollerna, solglasögonen och perukerna. Vi hade så jäkla kul och så mycket som jag dansat under de här 10 dagarna var längesedan jag gjorde sist. 

Man var ganska sliten efter dessa dagar och jag var lite orolig över hur det skulle gå att slängas direkt in i plugget men det har faktiskt gått riktigt bra. Det är verkligen pang på rödbetan och vi är redan igång med flertalet inlämningar, grupparbeten, workshops och seminarier. Sjukt nog känner jag mig inte ens stressad, jag är bara så himla redo för det här! ALLT är så satans intressant och jag har verkligen hamnat på helt rätt utbildning. 



Tillbakablick

Vi lever fortfarande mitt i flyttkaoset och åker från affär till affär och köper på oss mera(förlåt jorden att vi konsumerar som aldrig förr), vi har verkligen gått all in med helny inredning. Det är otroligt roligt att fixa till vårt nya hem men vi väntar också på ett 20-tal beställningar av både möbler och indredning så än så länge har vi inte lyckats få mycket på plats. 
 
Jag vaknade tidigt imorse och Oskar ligger fortfarande och sover. Jag satte mig ner för att ta en paus i allt plockande och fastnade i mitt kameraalbum. Vi har rest en hel del jag och Oskar och medans jag väntar på bättre tider här i flytten och mer ordning på bloggen så tänkte jag dela med mig av två favoritresor. 
 
I november förra året åkte vi till Island. 
Jag tog en rejäl chansning då jag inte mådde särksilt bra alls under den perioden. Jag var rädd att jag skulle få panikångest eller att jag skulle behöva ta benzo någonstans ute vid en fjord på island för att jag fått en sån där slå-mig-på-käften ångest som slänger ner en i ett mörkt och obehagligt hål. Jag var också FÖRBANNAD för att det här var saker jag behövde vara rädd för. Den riktiga jag(jag idag!!), jag utan ångesten, utmattningen och depressionen skulle aldrig tänkt två gånger om att resa. Jag älskar att resa, jag älskar att upptäcka och vistas i nya och vackra miljöer. 
 
Jag bestämde mig iallafall för att jo, vi åker. OCH TACK GODE GUD för att vi gjorde det. Jag ska inte säga att det blev en vändpunkt med det blev ett avbrott och absolut avgörande i min ork att ta mig igenom den där skiten. Jag mådde faktiskt väldigt bra under själva resan. Jag fick lite smygande ångest då och då men inget okontrollerbart, dock minns jag att jag hade kvar några av mina fysiska symptom som spänningshuvudvärk och ledvärk men det var enklare att ignorera och stå ut med i en van på island. Jag vet att jag slogs flera gånger utav att jag glömde bort allt var sjuk hette och uppslukades helt i allt vackert vi såg. 
 
Vi hyrde alltså en van/skåpbil som vi bodde i och åkte runt och upptäcke Island i. Det var en av(om inte den allra) bästa resan jag/vi gjort och jag ser fram emot när vi ska åka tillbaka, fast denna gång på sommarhalvåret. 
 
En annan resa som har en alldeles liten speciell plats i minnesbanken är Kroatien. 
När vi bokade resan visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, jag hade hört att Kroatien var vackert men jag hade inte alls förväntat mig att det skulle vara så vackert som det faktiskt var(kanske för att jag tänkte att det fortfarande var inom Europa). Vi åkte dit förra sommaren och från dagen vi åkte hem ville jag redan tillbaka. 
 
Vi brukar ofta hyra en bil så det blir lite enklare att ta sig runt och upptäcka och denna gång var inget undantag. Vi hyrde en bil och körde bl.a upp för en av Europas farligaste vägar, upp på berget Sveti Jure och vi körde även genom Bosnien in till Dubrovnik. 
 
 
 
 


flyttstök

 
Flyttlasset har gått och vi är numera halmstadbor! 
 
Vi kom fram i lördagskväll och fick bära in våra grejer mitt under årets regn och åskstorm. 
Oskar var tvungen att åka tillbaka till Linköping i söndags då han ska jobba tills på torsdag innan han kommer tillbaka hit och börjar jobba här nästa vecka. Så det är jag mot flyttkartongerna och otydliga IKEA manualer. 
 
Jag sitter i skrivande stund i vår nya och lite oförskämt sköna soffa med grejer ÖVERALLT runtomkring mig.
Det är dessvärre en sådan sak som kan påverka mig och mitt mående väldigt mycket - hur det ser ut runtomkring mig. Dels miljön, vad det är för möbler, färger, ljus osv men också hur pass stökigt det är. Så igår kom det faktiskt lite krypande ångest som jag inte känt av på länge och jag kan inte pin pointa exakt varför men jag gissar på att det är pga att jag känner lite stress över att det är så otroligt mycket saker överallt. Det känns liksom lika rörigt i mitt huvud som det är på mitt golv. Men, jag försöker att ta det lungt och ta en sak i taget. Om några veckor kommer det bli så fint här då vi har tänkt att uppdatera oss rejält och köpa massa nya möbler och inredning. KUL tycker jag. 
 
Jag vill också säga tack för alla fina kommentarer jag fick på mitt förra inlägg, så otroligt fint att det kanske kunde sätta igång lite tankar och förhoppningsvis hjälpa någon! Uppdateringen kan bli lite sisådär i några dagar till då det som sagt är mycket att göra i och med flytten och även en internetleverantör som inte vill reda ut varför vårat internet inte fungerar.