flyttstök

 
Flyttlasset har gått och vi är numera halmstadbor! 
 
Vi kom fram i lördagskväll och fick bära in våra grejer mitt under årets regn och åskstorm. 
Oskar var tvungen att åka tillbaka till Linköping i söndags då han ska jobba tills på torsdag innan han kommer tillbaka hit och börjar jobba här nästa vecka. Så det är jag mot flyttkartongerna och otydliga IKEA manualer. 
 
Jag sitter i skrivande stund i vår nya och lite oförskämt sköna soffa med grejer ÖVERALLT runtomkring mig.
Det är dessvärre en sådan sak som kan påverka mig och mitt mående väldigt mycket - hur det ser ut runtomkring mig. Dels miljön, vad det är för möbler, färger, ljus osv men också hur pass stökigt det är. Så igår kom det faktiskt lite krypande ångest som jag inte känt av på länge och jag kan inte pin pointa exakt varför men jag gissar på att det är pga att jag känner lite stress över att det är så otroligt mycket saker överallt. Det känns liksom lika rörigt i mitt huvud som det är på mitt golv. Men, jag försöker att ta det lungt och ta en sak i taget. Om några veckor kommer det bli så fint här då vi har tänkt att uppdatera oss rejält och köpa massa nya möbler och inredning. KUL tycker jag. 
 
Jag vill också säga tack för alla fina kommentarer jag fick på mitt förra inlägg, så otroligt fint att det kanske kunde sätta igång lite tankar och förhoppningsvis hjälpa någon! Uppdateringen kan bli lite sisådär i några dagar till då det som sagt är mycket att göra i och med flytten och även en internetleverantör som inte vill reda ut varför vårat internet inte fungerar. 


Ett långt inlägg om något utav det viktigaste ni kan tänka er

Ett otroligt viktigt ämne som ni säkert redan läst om 100 gånger(men som är värt att läsa om 100 gånger till) är det här med återhämtning. Innan jag blev sjuk tror jag inte att jag reflekterade särskilt mycket över återhämtning. Alls. Vilket är synd, för om vi börjar uppmärksamma det mer i vardagen innan det går så långt att vi blir utbrända så skulle vi kanske aldrig hamna där.
 
Egentligen är det rätt sjukt, vår hjärna tystnar aldrig. Vi tar in mängder med intryck varje dag, vi tänker tusentals tankar om allt och inget, vi har beslut att fatta och problem att lösa. I dagens samhälle så känns det som att ingen av oss är mycket längre än ett tappat ägg bort ifrån en överbelastad hjärna. Våra hjärnor arbetar antagligen hårdare nu än någonsin förut och framförallt vilar mindre än någonsin förut. Vi sitter med våra telefoner i händerna och scrollar igenom sociala medier och fullkomligt maximerar intrycksmätaren utan att vi ens inser det, vi tackar ja till att jobba övertid för annars får vi dåligt samvete, vi gråter över att vi får omtentor trots att vi pluggat dag.och.natt, vi både omedvetet och medvetet fixar med oss själva för att passa in i samhällets ideal, vi vill resa lika mycket som "alla" andra på instagram samtidigt som vi behöver spara pengar för att köpa en fin lägenhet och rätt kläder, vi försöker hålla oss ifrån att äta för mycket och samtidigt se till att vi inte äter för lite, vi vill ha många vänner för har vi inte det är det något fel på oss, vi ska ha framgångsrika karriärer och vara bra föräldrar - OCH FÖR VEM? Vem gör vi allt det här för? Vi intalar oss att vi gör det för oss själva men vart kommer ditt välmående egentligen på prioriteringslistan?
 
Jag har varit där själv. Under en period då jag mådde väldigt dåligt och satt i en hög på golvet och skakade och grät med en rusande puls varje morgon innan jag skulle till jobbet skrek jag ändå till min sambo och mamma att "jag måste ju jobba hur ska jag annars betala min del av hyran och vem ska annars göra mitt jobb???" när de föreslog att jag kanske inte borde ta på mig mer jobb. Hur jag mådde spelade ingen roll för det är såhär man ska göra. Vi lever i ett himla ekorrhjul där vi lägger majoriteten av vår tid här på jorden på att jobba, jobba, jobba och i för många fall på jobb som vi inte ens trivs på. 
 
På allt detta är vi sällan bra på att tacka och ge oss själva beröm för allt vi gör, istället står vi i spegeln och tänker att oj, nu har jag nog lagt på mig lite för mycket efter semestern eller andra liknande nedvärderande tankar. Vi kör på i 120 och får knappt något beröm över det. Är det ens något som ska ges beröm för? Varför ska det vara så attraktivit att jobba ihjäl sig, alltid vara tillgänglig och on top of allt? DET ÄR OKEJ att säga nej, att vila, att missa den där festen, att få ett dåligt betyg, att gå upp i vikt osv. Det är okej att inte orka ibland. 
 
Det som har funkat för mig(och för många andra) när det kommer till återhämtning är:
 
ÄT BRA MAT. Här har vi mitt hjärteämne - mat och näring.
Det vi äter påverkar inte bara vår fysiska hälsa utan även vår mentala hälsa. När vi saknar rätt mängd vitaminer och mineraler från färska, obearbetade livsmedel blir vi mer mottagliga för tillstånd som depression. 90% av serotoninet i våra kroppar ligger i tarmarna(jag upprepar NITTIO PROCENT!!), så om vi har dålig tarmhälsa pga en dålig diet, kommer serotoninets funktion i kroppen (som inkluderar att reglera våra humör) att offras.
Normala tarmbakterier reglerar också genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären, vilka därmed spelar en viktig roll i skyddet av hjärnans funktioner. Blod-hjärnbarriären är helt enkelt en barriär som förhindrar oönskade molekyler och celler som finns i blodbanan att ta sig in i hålrummet där hjärnan finns. Utan rätt tarmbakterier är det större risk att dessa molekyler och celler tar sig in i hålrummet och detta leder ofta till b.la "hjärndimma" och depression. Tarmfloran och vår mage är helt enkelt vår andra hjärna! 
 
Exempel på vad man kan försöka äta mer utav är färsk frukt och grönsaker, syrade grönsaker och fullkorn. Dra ner så mycket som möjligt på allt som kommer i ett paket, raffinerad och bearbetad mat, alkohol och sötningsmedel, livsmedelstillsatser och konserveringsmedel. Det kan tyckas radikalt för någon som inte tänkt på detta innan men dessa livsmedel är både skadliga och beroendeframkallande. Efter att ha ätit dessa livsmedel i x antal år förändras vår kropps kemi och avfallet som inte kan lämna kroppen från dessa onaturliga livsmedel lagras i våra vävnader och bidrar alltså till problem som kan leda till b.la depression. Se det för det som det är - gift. Och egentligen är det ingen svår ekvation att räkna ut att våra kroppar och hjärnor inte kan prestera sitt bästa möjliga ifall vi pumpar dem fulla med gift!
 
Det här är otroligt sammanfattat och det finns så mycket att läsa och lära om detta. Tips på böcker :
 
RÖR PÅ DIG. Våra kroppar är utformade för att röra på sig och träning som återhämtning är bevisat vara guld. Om du kan gå till gymmet och riva av ett pass så kör men om du kämpar med att ens ta dig ut på en promenad så räknas det minst lika mycket. Fysiskt aktivitet efter förmåga, helt enkelt. Regelbunden motion kan ha en väldigt positiv effekt på depression och ångest. Det lindrar även stress, förbättrar minnet och hjälper dig att sova bättre.
 
Slänger in ett bra boktips här med:
 
MEDITERA OCH UTÖVA MINDFULNESS.
Meditera och gör mindfulnessövningar för att varva ner både kropp och sinne. Det är upp till var och en hur man gör det här och en övning som funkar perfekt för den ena kanske inte funkar alls för den andre. Tänk på att det inte handlar om att tystna ner tankarna utan mer om stilla sitt sinne och observera vad som händer när man bara är. Tappar du fokus och flyger iväg i en tanke så notera det som just det, en tanke, och för tillbaka fokus(om och om och om igen).

Jag läste någonstans "Att meditera är som att ta ett break, starta om, fylla på batterierna. Vi rengör våra kroppar, våra tänder och våra hem varje dag. Men vi struntar ofta i vårt innersta inne som om det inte existerar. Att meditera är att rengöra sitt sinne." Det tycker jag är en enkel och bra förklaring!

Som jag tidigare nämnt är det bara att börja grotta i alla fantastiska guidade meditationer och övningar på youtube eller ta hjälp av en app. Min favorit är headspace och jag tänkte även slänga in en video därifrån som jag tycker är så otroligt bra:
 
GÅ UT I NATUREN. Det här hörrni, det är så viktigt! Om man är sjukskriven och kanske lider brist på både ork och energi så försök, försök, försök ändå att gå ut och upplev naturen. Ta in ljud, ljus och dofter, observera ett löv lite närmre, krama ett träd, laga middag ute, plocka lite blommor eller fiska. Jag tror att det är små saker som dessa som kan ha störst inverkan på hur vi mår!
 
SOV. Låt hjärnan vila från att få nya intryck och istället sortera alla de du fått under dagen. Prioritera din sömn och sov, sov, sov. Speciellt om du är utmattad, se till att sova då det känns som att du behöver det. Brist på sömn kan göra oss sjuka, inflammerade och obalanserade. På lång sikt kan det även leda till ökad risk för diabetes, fetma, hjärtsjukdom och stroke. 
 
Det finns såklart mängder med fler tips så som att hitta en avslappande aktivitet(ex broderi, stickning, måleri), spendera mycket tid med djur, umgås med vänner och människor som ger energi och kanske tips som jag själv inte ens gjort eller lärt mig om, men här ovan har ni allafall några som jag vill slå ett extra slag för! 


miljöångest, hotellnatt och matmuffins

Hej igen! Vi är tillbaka från vår lilla helgvisit som var som en liten korg av happiness.
Innan vi for till hotellet stannade vi vid Röttle och kikade på ett vattenfall(är inte vattenfall en av de mest harmoniska saker som finns?) och vi tog även en liten tur i Gränna, köpte lite polkagrisar och åkte sedan vidare till vårat hotell. Vi checkade in och begav oss sedan ut på en skogspromenad.
 
Under promenaden pratade vi en del om det här med alla bränder som råder i Sverige just nu och jag fick en sån himla miljöångest. Fan alltså, det är så uppenbart att värmen är en följd av klimatförändringar. Jag gick direkt in i tankar om hur vi alla måste låta bilen stå och gå dit det är möjligt, äta mer ekologiskt, inte överkonsumera, skippa plasten, försöka åka mer tåg, sluta äta sådana mängder kött och försöka flyga så sällan som möjligt. Jag tänker att jag själv är rätt miljömedveten av mig men jag har en hel del att förbättra mig på. Det är så lätt att blamea alla andra och jag tänker ofta på hur egoistiska många av oss är som fullständigt skiter i vad som kommer hända med vår planet efter vi dött, men man hamnar rätt lätt där själv också. Många val jag gör är egoistiska och sådana som gynnar mig i nuet men inte en framtida generation och vår planet. Det är något jag vill bli bättre på.
 
Bortsett från hur-ska-jag-rädda-hela-världen-tankarna så har vi bara haft det så himla mysigt. Tanken var ju just det, ta in på ett hotell bara för en natt, stanna på hotellrummet och bara ha det gött. Det var precis det vi gjorde, vi drack bubbel och kollade på orange is the new black(som jag har längtat efter den nya säsongen) i ca den skönaste sängen jag någonsin legat i. 
 
På söndagmorgonen mumsade vi i oss lite hotellfrukost, gick och lattjade lite på ett utegym och körde sedan till Omberg och ja, besteg ett berg helt enkelt. Blickade ut över skogen och än en gång slås jag av hur mycket jag älskar skog. Jag jämför skogen lite med den där trygga vännen ni vet, han eller hon som alltid har koll på läget, är självsäker och trevlig och alltid kommer med bra råd. 
Direkt vi kom hem slog förkyldningen till på riktigt. Jag är snorförkyld(med betoning på snor). Min röst är inte bättre än en kråkas men jag kan inte undvika att tycka att jag låter lite cool. Lite sådär raspigt hes och mystisk. 
 
Annars så händer det inte mycket om dagarna när Oskar jobbar, jag går mest och väntar på flytten och försöker förgylla min tid med någorlunda intressanta saker(läs: netflix, yoga, promenader, mat och 1000 nervösa tankar inför skolstarten). Idag bakade jag till och med. Jag gjorde matmuffins med sötpotatis, keso, dinkelmjöl, bladspenat och ost. Till Oskar. Jag kan inte ens äta dem då det är gluten i. Pluspoäng på flickvänskontot.